Tragic day!
Igår hände det ngt otäckt utanför jobbet!!
Jag var precis klar med morgon passet, så jag Petra och Nazret skulle precis fixa vår lunch och så.., och sen kommer det en annan kollega som jobbar i det andra huset framför oss och säger "Det ligger en äldre dam där ute" Jag fattade noll av det hon sa, för hon var helt förvirrad, allt jag kommer ihåg av det hon sa var " Hon är död" , " Det är en av er kollega" När hon sa död och er kollega, då sprang jag och Nazret ut, gick till parkeringsplatsen och ser ingen människa där, tittade runt lite, tills vi såg en bänk, där halv ligger en kvinna runt 50 - 60 års åldern, känner efter om har ngn puls var min första reaktion, det hade hon inte, Nazret hittade inte heller ngn puls, men hon var ganska ljummen, ringer ambulansen (är väldigt imponerad av att dem kom så himla snabbt, vilket är deras jobb!) innan ambulansen kom så la vi henne på bänken och la en filt över.
Man tänker ju, hon har ju ingen vantar på sig, vi kanske borde ta in henne för hon kommer frysa, och sen kommer man på att hon är ju död, hon känner ju inget.. det här var första gången jag ser en död människa med öppna ögon och öppen mun, och hennes armar var ju inte direkt raka heller, vet inte hur jag ska förklara, men den var lite böjd.. men om ngn dör i den positionen som man var innan man var död, så ligger man i den positionen, det kan ta ett tag, typ att stänga munnen... och så kommer ambulansen, (vilket fart dem kom på, höll på att bli påkörd!), och ser man hur snabbt dem hoppar av bilen,, och tar ut deras utrusning, och klipper av kläderna och börjar med hjärtmassagen, dem gör sitt jobb så himla snabbt, och sen ser man att dem försöker få igång hennes hjärta med elstötar och sen från ingenstans kommer brandkåren,, och ser att dem springer hit, ena brandmannen tar över upplivningsförsöken. Och så tar dem in henne i ambulansen, för hon behöver värme.. och sen ser man att polisen kommer och tar prover från bänken (?!), det kanske finns ngn anledning varför hon dog.. en av brandmännen sa att hon var 80% död och 20% chans att hon lever (?!), men jag tror att alla funktion i kroppen har lagt av sig, fast att hjärtat som fortfarande slår, och så har hänt med vissa, när jobbade i huddinge..
Kvinnan hade en väska med sig, plus matlåda, hon jobbar i hemtjänst och hade några år kvar tills hon skulle gå i pension, och mat lådan har hon köpt från restaurangen som ligger bredvid vårt kontor, själv gick jag och handlade från restaurangen precis innan 11, så hon kan ha vart där lite efter 11 eller ngt.. det hade kanske har gått några minuter, tills hon kan kände att hon mådde dåligt, så hon satte sig i bänken, vad som helst kunnat hända med henne, hon kan ha fått hjärtattack, eller propp i kärlen, eller stroke, anything could happend.
Vad som gör mig ännu ledsnare,, är att hon hade några år kvar att jobba, tills hon skulle gå i pension, så hon kunde vila, hon kanske hade massor av planer.. Kunde inte äta min lunch pga detta.. jag vet att detta är en del av mitt jobb, och att jag i framöver kommer jag se massa döda (hoppas inte) men jag får alltid en otäck känsla när jag ser en död person,, men igår när hon hade sina ögon öppna kändes som att hon tittade på mig.. det var det som var lite scary.. det som hände igår, det bilden kommer stanna för alltid,... kommer ihåg när jag för första gången såg en död människa, på min praktik plats, då hade min handledare frågat om jag någonsin hade sett ngn död människa, och mitt svar blev ju nej, då sa han well nu när du kommer jobba inom vården nu och framöver.. kommer du se massa döda patienter, ngn gång måste det bli det första..så att du vet hur det är, så att du inte får världens chock.. och sen hände det också, jag såg mitt första döda och då var det en patient på den praktik platsen jag jobbade i.. personen som dog kom jag väldigt nära, därför var det väldigt svårt för mig att acceptera att patienten var död, personen har vart med om mycket, det gjorde mig ännu ledsnare, det jobbiga var personen dog några minuter efter att jag hade lämnat rummet, och skulle komma tillbaka efter några minuter.. för på den sista tiden mådde patienten dåligt, så man kom in i rummet var 5:e minut...när han dog, när jag var inne i rummet kunde jag inte stanna i fler minuter.. sjuksyrran sa att jag kunde gå, om jag inte klarade av att stanna.. så jag lämnade rummet, kunde inte låta bli att gråta, så hon följde efter mig,, och pratade ut lite.. för sånt ska man inte hålla för sig själva, man ska prata ut, som det som hände igår,.. jag tänkte bara på den döda kvinnan, tyckte så synd om henne.. tänkt om det här hela dagen, jag pratade med familjen om det här... så det kändes lite skönt och få ut det lite, utan att hålla det inne, för du ska inte bli påverkad. Petra (kollega) ringde mig nyss och frågade hur det var med mig efter Igår händelse, jätte snällt av henne att hon ringde TACK!.. men varje gång jag ser ngn död, så händer det ngt konstig inom mig, känner mig weird!! det inte bra hålla det för sig själv, utan det är bra att man pratar ut i sin omgivning, så att det känns lite lättare… Tänk om det här med kvinnan skulle hände på kvällen, då skulle ingen se henne, eller märka.. tragisk att det här hände när ingen var i närheten, om det skulle vara, då skulle man kanske rädda henne, eller om det skulle hända i restaurangen, då skulle man också kanske räddat henne. Hela dagen, när jag gick på ngn väg det inte var ngn människa tänkte jag, tänk om ja dör, och ingen ser mig…. Man vet ju inte när ens död kan ske, det kan hända genom sekunden, det kan vara när som helst, vad som helst och hur som helst. So people out there, uppskatta varje sekund i ditt liv, och gör ngt nytta and be thankful!
Love Nadia"
